Är det lyx att gå till en psykolog?

Jag har funderat lite på det här med våra fördomar kring hälsa och välmående. Vad anses som norm och vad går under lyx?

Som ni vet anlitar jag ju en personlig tränare, >>Wille<<,  som jag tränar med för att utvecklas och då främst inom löpningen. Med hjälp av hans tid och engagemang har jag nått nya resultat och vågat sätta upp nya mål för vad jag vill med träningen. I klartext, jag hade aldrig varit där jag är utan hans övningar och upplägg. Det är som med hästen och vattnet, han leder mig dit och jag ser till att dricka!

Vidare så har jag en naprapat jag besöker minst en gång i månaden för att underhålla främst ryggen som krånglar i perioder. Sist blev det ju ett tråkigt ryggskott men med hjälp av >>Pär<< (som han heter) så förekommer vi problemen med regelbundna sessioner. Jag kommer fortfarande kunna bli skadad men rehabiliteringen blir kortare och lättare om jag är på tå och förberedd.

Vid sidan om dessa viktiga herrar har jag en hudterapeut, nageltjej, fotvårdare och såklart, som alla andra, en frisör. Men nu har jag beslutat att lägga till en yrkesroll och det är en legitimerad psykolog för att jobba med den mentala hälsan. Imorse hade jag mitt första möte och vi lyckades på 50 minuter rama in vem jag är och vart i livet jag befinner mig. Vi beslutade också att ses regelbundet och ta reda på mer om min mentala hälsa så jag kan hitta verktyg att utvecklas och bli en bättre version av mig själv. Jag känner mig säker på att det här kommer bli hur bra som helst och alla människor jag har runt omkring mig fungerar som en verkstad där jag servas och smörjs regelbundet, allt för att jag ska hållna så länge som möjligt. Vi kan likna det vid en raritet vi håller kär som behöver underhåll då och då för att hålla ihop. Vissa saker går inte att byta ut och vi har bara en kropp och en själ som vi får leva med. Vad tror ni om det här?

1 kommentar

  1. Suveränt!!

Write a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *