Dags att utmana mig själv?

I onsdags var jag som vanligt på Clarion Sign för att ge mig i kast med den traditionella onsdagslöpningen. I och med vädret och min microneedling var det ett tag sedan jag sprang utomhus så jag kände mig lite rostig. Rundan började i ett lugnt tempo bakom Karlbergs slott men så snart vi var ute på bar mark drogs tempot upp av coach Rachid. Jag märkte ganska direkt att det var motigt och att skallen skulle få avgöra hur mycket jag orkade denna morgon.

Alltid när jag springer översätter jag löpningen till längdskidor och låtsas att jag är med i ett mästerskapslopp och representerar Sverige. Idag hjälpte inte ens det och i sista backen hade jag svårt att få fast skorna på det isiga underlaget och när farten avtog tappade jag den sista motivationen och släppte ryggen framför mig. Det här händer så sällan att jag inte ens minns senast. Att jag sen satt och surade under hela frukosten tyder på att jag är en vinnarskalle som avskyr att underprestera och när jag till slut ventilerade detta med gruppen så blev jag utmanad att springa ett lopp för att öva på att tävla.

Nu ska jag inte säga att jag har bestämt mig men som det ser ut nu kommer jag att överväga en startplats i ett lopp över 10 kilometers senare i år och då har Rachid lovat att agera hare åt mig för att ge mig bästa möjliga förutsättningar att prestera på topp. Det känns som en möjlighet jag inte kan tacka nej till. Vad säger ni?

Write a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *